Inte har vi varit i väg många gånger det här året- Men desto roligare är det när det blir av. smiley
De hundar som skulle visas i ringen var Totte (Ambush PS I Love You) och Elsa (Ambush Heaven On Earth). Elsa bor ju just i Svenstavik så detta var ju ett ypperligt tillfälle att träffa Elsa och hennes ägare Charlotte och Björn igen.

Förberedelserna började redan på torsdagens eftermiddag, då lämnades Totte av på Aprilvägen för klippning och för vidare transport till Dingtuna. Där blev jag serverad grillade smaskigheter och sen var det dags för att klippa 3 hundar till. Relativt tidig sänggång för en relativt tidig avfärd norrut.

ett riktigt äventyr var det… En styck Ford Focus, 3 vuxna kvinnor och 7 wheatens och “lite” packning… Men det gicksmiley Tursamt nog skulle vi inte åka hela vägen i Forden utan i Rättvik stod Annes husbil och väntade på oss och i den fanns utställningsutrustningen… tack och lov att även den skulle ha fått plats i Forden…


Anne rattade husbilen som hon aldrig gjort något annat och tog oss tryggt upp till Åsarna. Nicole och jag började skyndsamt sätta upp tältet vid ringen. Anne softade vid husbilen efter en välförtjänt vila. Dock fick vi lite problem vid tältuppsättningen. Marken var stenhård, vet inte hur många pinnar jag böjde med ilskna hammarslag. Till slut kom det en man och hjälpte oss. Han såg väl hur svetten lackade på oss två. Manne visste mitt namn… jag kände igen honom men kunde i tältuppsättningsstressen komma på vem det var. Vi sa 1000 tack till den egentligen inte okända man… Lite senare på kvällen så slog det mig… det var ju Kent Vivi Sångbergs man… som jag träffat flertalet gånger. Har ju t o m bott hemma hos dem ett antal gånger… Mer än pinsamt… men så kan det gå när svetten lackar och stressen pockar på… Jag hälsade igenkännande på honom dagen efter och vi skrattade glatt åt yrhättan Westrup…

Vi åt lite och satt och pratade på kvällen… så kom nästa “puckel” som vi fick lösa… Jag tog ut Totte för att han skulle rastas. Han var sjöblöt i skägget och våt på frambenen och svansen mellan benen. Jovisst, vi hade en höglöpande tik med oss i sällskapet… men nej, så brukar inte Totte reagera… Nicole och jag började undersöka honom… och vad fann vi? Jo, Totte var invaderad av myror… pissmyror (Det gör jätteont… undertecknad kan intyga efter att jag fick ett myrbesök på benet… ) Vi kikade i buren… full med myror…

Vi hittade fler myror på några av de andra hundarna. In med dem i den lilla duschen i husbilen

(största problemet där var att jag själv inte ville duscha… men det gick bra). Sen tog jag Totte upp till tältet och trimbordet och kammade bort resterande myror. Malde sönder varenda en med mina naglar, för jag ville ju inte ha dem där under utställningen.

På något sätt fick vi faktiskt plats att sova i husbilen, helt otroligt. Det kändes som om morgonen gjorde intåg väldigt snabbt… men det var bara att studsa upp och sätta på kaffevattnet och sen organisera burar och hundar upp till tältet. Allt flöt på väldigt bra. Vi själva flöt rätt bra vi också för det var varmt.

När vi installerat hundar och köpt katalog och allt var i sin ordning så var det dags för lite hundfoix igen. Jag klippte en liten rackare till valp från Annes uppfödning, lilla Nicke. Sen var det dags för Elsas tur att friseras. Charlotte hade som vanligt gjort ett fint grundjobb.

Jag ska villigt erkänna att jag var rätt samarbiten och rätt nervös. Det gällde ju championatet…
Det var trångt runt ringen, ingen stans att värma upp och känna av humöret på Totte och hur samarbetsvillig han tänkte vara. Men väl inne i ringen så var samarbetsviljan på topp och även humöret.


Hur det gick?
Det gick med andra ord riktigt riktigt brasmiley
Excellent, CK, Cert, Championat, Bästa Hane och Bäst I Motsatt kön.

Bäst i rasen blev Annes Kyra som även hon numera kan titulera sig champion, grattis Anne.Elsa gjorde bra ifrån sig även hon blev trea i den öppna tikklassen med CK.
I väntan på finalerna (där Annes uppfödargrupp faktiskt placerade sig som 3:a i finalen) så kom vi på att något saknades… och det var något som är brukligt för att ordentligt kunna fira ett championat, som i det här fallet alltså var x 2. Elsas husse for iväg till systembolaget och inhandlade en flaska skumpa till oss. Tack Björn för denna insatssmiley
Så var det dags för nedplockning av tältet och inpackning i husbilen för avfärd mot Svenstavik.

Väl där så var dags för uppsättning av tältet igen, tack o lov så var marken mjuk, men nu kämpade vi mot blåsten… men till slut så var tältet på plats. Då var det äntligen dags för en skål.
Kan väl säga att jag somnade rätt ovaggad efter denna dag. Nästa dag var det lite lugnare på morgonen, vi skulle inte in ringen förrän vid 11 snåret. Men det var skönt för vi hade bara ställs upp tältet kvällen innan och inte tagit dit resten av utrustningen.
Totte fick den här dagen nöja sig med att placera sig som Bästa Hane 2. Jätteroligt bara det.
Elsa vars svans är i ständig glädjerörelse gjorde jättebra ifrån sig och vann den öppna tikklassen med CK. Men sen gick det inte längre utan hon blev inte placerad i Bästa Tik.

Men elsa var lika glad för det och vi med för Elsa lyste med sin entusiasm och glädje.


Jättenöjd och stolt är jag över “mina” hundar. Inte att förglömma mina valpköpare som tar så väl hand om dessa två och format dem till dem till de trevliga hundar de är idag.smiley
Var tror ni hände sen… jodå, mycket riktigt. Dags för att plocka ner tältet igen. Nu var Nicole och jag så sammansvetsade i hanteringen av tältet så det gick som en dans smileyPrecis när Anne startade motorn på husbilen så kom de första regndropparna jag sett på länge. Vilket flyt vi hade.

Vi beslöt att vi inte skulle avverka hela sträckan hem utan ta oss en bit på vägen för att sen övernatta och fortsätta under måndagen. Vi hamnade på en camping i Tandsjöborg. Där hade det regnat… ordentligt… det var stora pölar som små sjöar på gräsplanen. Men när vi kom dit var det uppehåll. Vi satte full fart för att få husbilen i ordning för natten. Tur var det för så snart vi var klara med det så öppnade himlen sig, lite senare på kvällen var himlen ett skådespel av blixtrar och det mullrade så det kändes som om bilen gungade. Men i arla morgonstund var det en fantastisk varm och solig morgon. Nicole och jag njöt av morgonen och rastade alla hundarna medans vår tappre chaufför fick sova ut inför hemresan. Framåt förmiddagen så rullade bilen hemåt. Tack och lov för AC… det var så kopiöst hett ute, så vi hade det allt nog bäst där vi satt… i bilensmiley
När började ha lite häng på hemtrakten så kunde vi betrakta den hemska branden på håll och blev verkligen varse vilket enormt område som var drabbat.
Väl hemma hos Anne så sa jag hejdå till Nicole som skulle återvända till Tyskland om några dagar. Björn anlände för att samla ihop mig och packningen för att åka hemåt till Jakobsberg och lämna av Totte till hans familj. Vi satt gladeligen på trappen för att invänta Mia som skulle vara på ingång enligt telefonkontakt.Bara det att Mia hade tagit sitt körkort under dagen och hade rattat hem till oss… Så det var bara för en mycket konfunderad Totte att hoppa in i bilen igen för transport och bilbyte och kärt återseende med Mia. Så kan det gå när yrhjärna Westrup är trött och inte lyssnar ordentligtsmiley